VÅR TRO

Vår tro

Ladda ner hela dokumentet ”Vår tro, vårt liv, vårt uppdrag” som pdf genom att klicka här.

Vår tro och lära vilar först och främst på den bibliska uppenbarelsen. Vår förståelse av Bibeln och dess centrala budskap är i full samklang med historisk och klassisk kristen tro så som den har summerats i de tre ekumeniska trosbekännelserna: den Apostoliska, Nicenska och Athanasianska. På denna allmänkristna grund bekänner vi oss till en reformatorisk teologi, en baptistisk dop- och församlingssyn och en pentekostal andlighet, som förenas i ett missionalt fokus.

På denna sidan vill vi förklara vad det innebär.

  1. BIBELN
  2. KLASSISK KRISTEN TRO
  3. REFORMATORISK TEOLOGI
  4. BAPTISTISK DOP- OCH FÖRSAMLINGSSYN
  5. PENTEKOSTAL ANDLIGHET
  6. MISSIONALT FOKUS

1. BIBELN

VI TROR PÅ BIBELN SOM GUDS ORD

Vi tror på Gamla och Nya testamentets gudomliga inspiration, sanning och auktoritet i dess helhet, såsom Guds enda skrivna ord, utan fel i allt som det påstår och det enda ofelbara rättesnöret för tro och liv. Genom Bibeln talar den Helige Ande också idag. Vi tror att Guds ord har kraft och uträttar Guds verk i världen när det på ett rätt sätt predikas och undervisas.

VI TROR PÅ BIBELNS GUD

Vår tro på Bibeln innebär inte att vi dyrkar boken som sådan. Vi älskar Bibeln som en kvinna älskar breven från sin älskade, inte på grund av pappret eller bokstäverna, utan för personen som talar till oss genom dem. Bibeln är djupast sett Guds självuppenbarelse. När vi läser och studerar Bibeln möter vi den treenige Guden ─ Fadern, Sonen och Anden ─ och vi lär känna vem han är, hans egenskaper, karaktär, plan, vilja och gärningar. Vår kärlek till Bibeln är ett uttryck för vår kärlek till Bibelns Gud.

VI TROR PÅ BIBELNS STORA BERÄTTELSE

Bibeln är inget teologiskt kompendium om allehanda saker utan den stora berättelsen om skapelse, fall, försoning och förnyelse av allting. Denna övergripande berättelse ─ metanarrativ ─ ger oss en helhetsbild av Bibelns budskap, en biblisk världsbild och livssyn, och formar vår teologi på avgörande sätt. I centrum av den bibliska berättelsen finns de goda nyheterna om Jesus Kristus, hans liv, död och uppståndelse för vår skull. Den bibliska berättelsen diagnostiserar mänsklighetens grundläggande problem (synd), deklarerar Guds svar på detta (försoning genom Kristus), definierar vår nya identitet som troende (förenade med Kristus) och driver vårt uppdrag i världen (förkunnare av evangeliet). Vår övertygelse är att denna berättelse, och ingen annan, ska forma kyrkans tro, liv, uppdrag och evighetshopp, från generation till generation tills Kristus kommer åter.

VI TROR PÅ BIBELNS LÄRA

Bibeln undervisar oss om hela Guds rådslut och denna undervisning är tillräcklig för tro och liv. Bibeln har på ett grundläggande plan två budskap: lag och evangelium. Lagen har en dubbel verkan, den uppenbarar Guds helighet och goda vilja, och den fördömer mänsklig syndfullhet och uppror mot Gud. Lagen kan inte frälsa människan, den ger oss insikt om vårt eget syndafördärv och driver oss därigenom till slutet av oss själva och våra försök att frälsa oss själva. Medan lagen pekar på vad som ska göras för Gud, handlar evangelium om vad Gud i Kristus har gjort för oss. Evangelium är de goda nyheterna om Guds förunderliga nåd, där Gud förklarar ogudaktiga syndare rättfärdiga av nåd allena, genom tron allena på Kristus allena. På korset tillräknades Kristus all vår synd och skuld och genom tro tillräknas vi, fritt och för intet, hans rättfärdighet och helighet. På evangeliets grund har vi blivit försonade med Gud och har frid med honom.

VI TROR PÅ BIBELNS STUDIUM

Vi tror att Bibeln har både en gudomlig och en mänsklig dimension. Den är ”Guds Ord genom människors ord i historien” (George Eldon Ladd). Att Guds Ord är ”människors ord i historien” innebär att vi måste läsa de bibliska texterna som just text. Det betyder att vi måste ta full hänsyn till de bibliska texternas litterära genre ─ historisk berättelse, lag, profetia, poesi, evangelier, brev och apokalyps ─ och inte förfalla till en förenklad läsning där vi inte tar texternas karaktär på allvar. Detta innebär att vi måste tillämpa en ansvarsfull historisk-grammatisk bibelstudie metod där vi tolkar de bibliska texterna i ljuset av den historiska, kulturella, sociala och politiska kontexten i vilken de skrevs. Att Bibeln är ”Guds Ord” innebär att vi närmar oss texterna i tro och en ödmjuk förväntan om att höra Guds personliga tilltal till oss idag genom Bibelns berättelser och undervisning.

VI TROR PÅ BIBELNS FÖRKUNNELSE

Bibeln uppmanar oss att predika Ordet. Därför prioriterar vi textutläggande förkunnelse där vi undervisar igenom Bibeln bok för bok. Vi väljer inte text utifrån ett på förhand bestämt tema utan låter istället texten själv avgöra tema. Vi tror att vi därigenom får del av allt vad Bibeln lär och att det innebär ett skydd mot subjektivitet, ensidighet och osundhet i förkunnelsen. Inget kan ersätta förkunnelsens plats i gudstjänsten. Vi tror att förkunnelsen av Ordet inte bara är ett tal och en information om Gud utan att Gud genom Ordet och Anden skapar tro och förmedlar Kristi liv till oss.

VI TROR PÅ BIBELNS LIV

Bibeln ger oss inte bara kunskap om Gud, den förnyar och förvandlar oss genom Anden som verkar genom Ordet. Genom Ordet verkar Anden tro och omvändelse i oss, han föder tillbedjan och inspirerar till efterföljelse och lydnad. Vår vilja, våra begär och vår karaktär formas genom Ordet till Kristuslikhet och vi växer och mognar i tron, vilket är en livslång process. Att tro och förtrösta på Kristus är också att lyda och följa Kristus. Inte efter lagens princip: ”jag lyder, därför är jag accepterad” utan efter evangeliets princip: ”jag är accepterad, därför lyder jag”.

Andra Timoteusbrevet 3:14-17
”Men håll fast vid det som du har lärt dig och blivit överbevisad om. Du vet av vilka du har lärt det, och du känner från barndomen de heliga Skrifterna som kan göra dig vis, så att du blir frälst genom tron i Kristus Jesus. Hela Skriften är utandad av Gud och nyttig till undervisning, till bestraffning, till upprättelse och till fostran i rättfärdighet, för att gudsmänniskan skall bli fullt färdig, väl rustad för varje god gärning.”

* Ovanstående text är skriven med inspiration och formuleringar hämtade från The Cape Town Commitment

Tillbaka till toppen av sidan

2. KLASSISK KRISTEN TRO

Judas v.3
“Fortsätt kampen för den tro som en gång för alla har överlämnats åt de heliga”

”Kyrkokoncilier går att spåra ända tillbaka till apostlamötet i Jerusalem i Apostlagärningarnas femtonde kapitel. Dessa koncilier har genom århundradena som gått sammanställt ett rikt arv av signifikanta dokument – bekännelser som har definierat kyrkans teologi.”
Douglas Birdsall

Vi tror på Gud, allsmäktig Fader, 
himlens och jordens skapare.
Vi tror på Jesus Kristus, hans ende Son, vår Herre,
 som blev till som människa genom den heliga Anden, 
föddes av jungfrun Maria, 
led under Pontius Pilatus,
 korsfästes, dog och begravdes,
 steg ner till dödsriket,
uppstod från de döda på tredje dagen,
 steg upp till himlen, 
sitter på Guds, den allsmäktige Faderns, högra sida
och skall komma därifrån för att döma levande och döda.

Vi tror på den heliga Anden, 
den heliga, universella kyrkan, de heligas gemenskap,
syndernas förlåtelse, kroppens uppståndelse och det eviga livet.
Amen.

Vi tror på en enda Gud,
 allsmäktig Fader,
 skapare av himmel och jord, av allt vad synligt och osynligt är.

Vi tror på en enda Herre, Jesus Kristus, 
Guds enfödde Son,
född av Fadern före all tid, 
Gud av Gud, 
ljus av ljus, 
sann Gud av sann Gud,
 född och icke skapad, 
av samma väsen som Fadern,
 på honom genom vilken allting är skapat;
 som för oss människor
 och för vår salighets skull 
har stigit ned från himmelen 
och tagit mandom genom 
den Helige Ande av jungfru Maria
och blivit människa;
som för oss har blivit korsfäst
under Pontius Pilatus,
lidit och blivit begraven;
som på tredje dagen har uppstått, 
efter skrifterna, 
och stigit upp till himmelen 
och sitter på Faderns högra sida; 
därifrån igenkommande i härlighet 
till att döma levande och döda,
 på vilkens rike icke skall varda någon ände.

Vi tror på den Helige Ande,
 Herren och livgivaren,
 som utgår av Fadern och Sonen,
 på honom som tillika 
med Fadern och Sonen tillbeds och äras
 och som har talat genom profeterna; och på en enda, helig, 
allmännelig och apostolisk kyrka.

Vi bekänner ett enda dop,
 till syndernas förlåtelse,
 och förväntar de dödas uppståndelse
 och den tillkommande världens liv.
Amen.

Var och en, som vill bliva salig, måste först av allt hava den allmänneliga kristna tron. Men den, som icke bevarar den oförändrad och oförfalskad, går med säkerhet evigt förlorad.

Men detta är den allmänneliga kristna tron, att vi dyrka en enda Gud i tre personer och tre personer i en enda gudom, i det att vi varken sammanblanda personerna eller söndra det gudomliga väsendet.

En är nämligen Faderns person, en annan Sonens och åter en annan den Helige Andes. Men Faderns och Sonens och den Helige Andes gudom är en enda, lika i ära och lika i evigt majestät.

Sådan Fadern är, sådan är Sonen och sådan även den Helige Ande. Oskapad är Fadern, oskapad Sonen och oskapad den Helige Ande.
Omätlig är Fadern, omätlig Sonen och omätlig den Helige Ande.
Evig är Fadern, evig Sonen och evig den Helige Ande, och likväl icke tre eviga, utan en enda evig, såsom icke heller tre oskapade eller tre omätliga, utan en enda oskapad och en enda omätlig. Sammalunda är Fadern allsmäktig, Sonen allsmäktig och den Helige Ande allsmäktig, och likväl icke tre allsmäktiga, utan en enda allsmäktig. Så är Fadern Gud, Sonen Gud och den Helige Ande Gud, och likväl icke tre Gudar, utan en enda Gud. Så är Fadern Herre, Sonen Herre och den Helige Ande Herre, och likväl icke tre Herrar, utan en enda Herre. Ty såsom vi av den kristna sanningen nödgas att bekänna varje person för sig både såsom Gud och Herre, så förhindras vi av den allmänneliga kristna tron att nämna tre Gudar eller Herrar.

Fadern är av ingen gjord eller skapad eller född.
Sonen är av Fadern allena – icke gjord eller skapad – utan född.
Den Helige Ande är av Fadern och Sonen – icke gjord eller skapad eller född – utan utgående. Därför är det en enda Fader, icke tre Fäder, en enda Son, icke tre söner och en enda Helig Ande, icke tre Heliga Andar. Och bland dessa tre personer är ingen den förste eller den siste, ingen den störste eller den minste, utan alla tre personerna äro sinsemellan lika eviga och lika stora, så att i allt, såsom ovan sagts, de tre personerna böra dyrkas i en gudom och den enda gudomen i de tre personerna.

Den, som vill bliva salig, han skall tänka så om de tre personerna i gudomen. Men det är för den eviga saligheten nödvändigt att även fast tro, att vår Herre Jesus Kristus har blivit kött. Så är det en rätt tro att vi tro och bekänna, att vår Herre Jesus Kristus, Guds Son, är i lika mån Gud och människa. Gud är han såsom född av Faderns väsen före all tid, och människa är han såsom född av moderns väsen i tiden. Helt och fullt Gud och helt och fullt människa med förnuftig själ och mänsklig kropp. Jämlik Fadern efter den gudomliga naturen, ringare än Fadern efter den mänskliga naturen. Och ehuru han är Gud och människa, är han likväl icke två, utan en enda Kristus. Men en enda är han, icke så att den gudomliga naturen förvandlats till mänsklig, utan så att den mänskliga naturen antagits av Gud. 
En enda är han, icke så att naturerna sammanblandats, utan så att personen bildar enheten. Ty liksom den förnuftiga själen och kroppen bilda en enda människa, så utgöra Gud och människa en enda Kristus, vilken har lidit för vår frälsnings skull, nedstigit till dödsriket, uppstått från de döda, uppstigit till himlarna, sitter på Faderns högra sida och skall därifrån igen komma till att döma levande och döda. Vid hans tillkommelse hava alla människor att uppstå med sina kroppar, och de skola avlägga räkenskap för sina gärningar: Och de som gjort gott skola ingå i det eviga livet och de som gjort ont i den eviga elden. Detta är den allmänneliga kristna tron; den som icke troget och fast tror den, kan icke bliva salig.

Tillbaka till toppen av sidan

3. REFORMATORISK TEOLOGI

Vår teologi hämtar framför allt sin inspiration från reformationstiden. Vi vill dock inte skriva in oss i en för snäv och specifik fåra inom reformationsteologin. Vi definierar oss därför inte som varken lutheraner eller reformerta eller kalvinister. Vi har dock den största respekt för dessa traditioner och hämtar impulser från dem. Vi bekänner oss till en bred reformatorisk teologi som enklast kan beskrivas med hjälp av reformationens fem ”solas”, som alla reformationstraditioner är överens om och som ligger till grund för all genuint evangelisk kristendom.

 

SOLA SCRIPTURA – SKRIFTEN ALLENA

När reformatorerna proklamerade Skriften allena var det i relation till den romersk-katolska kyrkans upphöjande av traditionen som likvärdig med den bibliska uppenbarelsen. Men det var också en proklamation i relation till svärmarna som betonade sina privata uppenbarelser och upplevelser snarare än Ordet. Konflikten handlade egentligen inte om Skriftens auktoritet eller ofelbarhet, alla stämde in i detta, utan framför allt om Skriftens tillräcklighet. Frågan var alltså inte huruvida Bibeln var en sann gudomlig uppenbarelse eller inte, utan om det var den enda och tillräckliga uppenbarelsen.

Denna konflikt ligger under ytan också i vår tids kristenhet. Idag präglas förkunnelsen ofta mer av tillfälliga trender än den bibliska tidlösa texten med sin övergripande berättelse med evangelium i centrum. Vi tror därför att det är av största vikt att slå fast Skriftens tillräcklighet för lära och liv även i vår generation. Inte bara som ett slagord eller som en munnens bekännelse utan som en konkret och praktisk verklighet. Att halvhjärtat ägna sig åt Ordets förkunnelse, att krydda populärkulturella föreställningar och idéer med lösryckta bibelord, är att förolämpa både Gud och människor. Eftersom Gud har valt att uppenbara sig själv genom Ordets förkunnelse måste vi i tro och lydnad överlåta oss till denna förkunnelse. Därigenom verkar Gud genom sin Ande efter sin egen vilja och behag. Denna höga syn på Skriften, som vi bekänner oss till, uttrycks väl i följande citat av Martin Luther:

”Jag kan inte komma längre än till människors öron, deras hjärtan kan jag inte nå. Och eftersom jag inte kan ingjuta tro i deras hjärtan, så kan jag inte tvinga någon att tro. Detta är uteslutande ett verk av Gud allena, som får tron att leva i hjärtat. Därför bör vi ge Ordet fritt utrymme, och inte lägga till våra gärningar. Vi har blott jus verbi (rätt att tala), och inte executio (kraft att utföra); vi bör predika Ordet, men konsekvenserna måste vi lämna åt Guds välbehag.”
Martin Luthers andra Wittenbergpredikan 1522, PE II, 398f.


Se Reformission Del 2 ”Sola Scriptura” med Magnus Persson

 

SOLUS CHRISTUS – KRISTUS ALLENA

Kristus är, med Luthers ord, Skriftens stjärna och kärna. Hela Skriften driver och pekar mot Kristus och hans verk. Kristus är inte främst en förebild att följa, bara i Kristus finner vi frälsning från vårt fördärv, blir frikända från vår skuld, får förlåtelse för alla våra synder och blir försonade med Gud. I Jesus Kristus har Gud blivit människa och uppenbarat sig själv för oss i mänsklig gestalt. I Kristus har alla lagens krav på oss mötts. I Kristus har Gud genom korset försonat Gud och människa med varandra, då Kristus blev det syndfria och fullkomliga offret för vår synd.

I Kristi uppståndelse har syndens, djävulens och dödens makt övervunnits. Den som är i Kristus är en ny skapelse, det gamla är förgånget. Med Kristus har en ny tid brutit in ─ Guds rike ─ och kommer att nå sin fullhet den dag då Kristus kommer tillbaka och sammanfattar allt i himlen och på jorden. Till dess bygger Kristus sin församling med honom själv som hörnsten och dödsrikets portar har ingen makt över den. Vi är övertygade om att en kristen förkunnelse värd namnet har detta budskap om Kristus i centrum. Annars är förkunnelsen inte kristen.


Se Reformission Del 3 ”Solus Christus” med Magnus Persson

 

SOLA GRATIA – NÅDEN ALLENA

Gud är inte skyldig oss något eftersom vår skuld inför honom är total. Det är endast när vi förstår djupet av vår synd och vårt fördärv som nåden framstår som den verkligen är, som oförtjänt barmhärtighet och godhet mot ovärdiga människor. Så länge vi tror på mänsklig förmåga eller förtjänst inför Gud är Guds nåd endast ett tillägg till vår egen mänskliga strävan. Mänskliga insatser och Guds nåd är här som vatten och eld, det ena utesluter det andra. Det är helt och hållet Guds nåd att vi får höra evangeliet och bli frälsta. Det är också Guds nåd att vi förblir frälsta och en gång slutgiltigt blir frälsta och förhärligade. Vår tro och förtröstan är att frälsningen inte vilar på ett uns av personlig fromhet och gärningar utan helt och hållet på Guds förunderliga nåd.


Se Reformission Del 4 ”Sola Gratia” med Magnus Persson

 

SOLA FIDE – TRON ALLENA

Många kristna tänker att Kristi död på korset är Guds verk, men tron på Kristus är mitt eget verk. ”Gud har gjort sitt och nu ska vi göra vårt” är logiken som används. Men den tro Bibeln talar om kan inte frambringas med mänsklig förmåga eller förnuft. Tron beskrivs bäst som förtröstan och tillit till Gud. Att ge en person tillit är inte något vi väljer utan snarare något som skapas i oss när vi genom kunskap och insikt lär känna en person som är att lita på. Vi finner inte tron inom oss själva utan bekänner den tro som har blivit vår som en gåva. Likt en blind som plötsligt fått sin syn utbrister vi i denna tro: ”jag ser!”. Tron kommer till oss genom förkunnelse av Guds ord i Andens kraft. Denna tro griper tag i Kristus och förtröstar på att hans rättfärdighet tillräknas mig, av nåd allena.

Denna ljuvliga förtröstan uttrycks väl i Heidelbergkatekesens första punkt:

”Vad är min enda tröst i liv och död? Att jag med kropp och själ och i liv och död inte tillhör mig själv utan att jag är min trogne Frälsare Jesu Kristi egendom. För han har med sitt dyrbara blod betalat för alla mina synder och frälst mig från djävulens makt. Han bevarar mig så att förutan min himmelske Faders vilja inte ett hårstrå kan falla från mitt huvud. Ja, han bevarar mig på så sätt att allt måste tjäna mitt eviga väl. Genom sin Helige Ande förvissar han mig om det eviga livet och gör mig villig att med glädje leva för honom.”

Luther säger följande om tron i förordet till hans Romarbrevskommentar:

”Tron är ett Guds verk i oss, vilket förvandlar oss och föder oss på nytt av Gud och dödar den gamle Adam, gör oss till helt andra människor i hjärta, håg, sinne och alla krafter och för den helige Ande med sig. Ja, tron är ett levande, ivrigt, verksamt, mäktigt ting, så att det är omöjligt, att den inte oavlåtligt skulle verka vad som är gott. Den frågar inte heller, om man skall göra goda gärningar, utan innan man frågar har den gjort dem och är alltid sysselsatt med det. Men den som inte gör sådana gärningar, han har ingen tro, han famlar och ser sig omkring efter tro och goda gärningar. Han vet varken vad tro eller goda gärningar är, men pratar och orerar en massa om tron och de goda gärningarna.

Tron är en levande och dristig förtröstan på Guds nåd, så viss att man tusen gånger kunde dö för den. Och en sådan förtröstan på och visshet om Guds nåd gör människan glad, frimodig och oförskräckt inför Gud och allt skapat: detta är den Helige Andes verk i tron. Så blir människan villig att gärna, utan något tvång, göra var människa gott, tjäna alla, och lida vad det än må vara, Gud till behag och ära, som visat henne sådan nåd. Det är alltså omöjligt att skilja tro och gärningar åt. Ja, det är lika omöjligt som att skilja värme och ljus från elden.”


Se Reformission Del 5 ”Sola Fide” med Magnus Persson

 

SOLI DEO GLORIA – GUDS ÄRA ALLENA

I Skriften allena uppenbaras att frälsningen blir vår genom Kristus allena, av nåd allena, genom tron allena. Och allt detta leder naturligt till att endast en får ära: den treenige Guden själv. Kristendomen blir fattig när den inte förmår lyfta vår blick i förundran över Guds majestät och härlighet och istället fokuserar på oss själva. När vi blir självupptagna istället för Gudstillvända får vi fel perspektiv på allt. Det finns inget skapat som kan tillfredsställa våra djupaste begär så som när vi blir drabbade av Guds ära och härlighet i Kristus Jesus. Och ”Gud blir som mest förhärligad i oss när vi är som mest tillfredsställda i Honom” (John Piper). När vi förlorar perspektivet på Guds storhet och väldighet faller vi snabbt in i lättsinnighet och ytlighet. Våra liv avspeglar vår föreställning om Gud. All villolära gudomliggör i varierande grad människan och förmänskligar och förminskar Gud. Vi behöver en teologi som gör Gud större och avdramatiserar vår roll i sammanhanget, en teologi som vilar på den bibliska uppenbarelsen om vem Gud verkligen är.


Se Reformission Del 6 ”Soli Deo Gloria” med Magnus Persson

Tillbaka till toppen av sidan

4. BAPTISTISK DOP- OCH FÖRSAMLINGSSYN

Vi praktiserar varken barndop eller vuxendop utan troendedop. Troendedopet är en efterföljelse- och bekräftelsehandling som offentligt bekräftar tron och omvändelsen. Dopet genomförs genom nedsänkning i vatten i Faderns, Sonens och den Helige Andes namn. Det symboliserar att det gamla livet har begravts och att ett nytt liv i Kristus har börjat. Dopet är det yttre tecknet på en inre förvandling. I dopet döps jag in i Kristi kyrka och blir en fullvärdig del av Kristi kropp. Jag döps också in i kyrkans tro och bekännelse, och livet igenom får jag lära mig mer om vad denna tro är. Vår dopteologi ─ troendedopet ─ anger också vår ecklesiologi (kyrkosyn). Kyrkan består av dem som genom personlig tro är förenade med Kristus. Dopet tjänar dock inte som mållinje för ett färdigt kristenliv utan är snarare startskottet för ett liv i tro och efterföljelse av Kristus.

Apostlagärningarna 2:41-42
“De som då tog emot hans ord döptes, och så ökade antalet lärjungar den dagen med omkring tre tusen. De höll troget fast vid apostlarnas lära och gemenskapen, vid brödsbrytelsen och bönerna.”

Kolosserbrevet 2:11-12
”I honom blev också ni omskurna, inte med människohand, utan med Kristi omskärelse, då ni avkläddes er syndiga natur och begravdes med honom genom dopet. I dopet blev ni också uppväckta med honom genom tron på Guds kraft, han som har uppväckt honom från de döda.”

Tillbaka till toppen av sidan

5. PENTEKOSTAL ANDLIGHET

Våra gudstjänster präglas av en varm och glad atmosfär där de goda nyheterna om Jesus Kristus står i centrum. Vi står för en frimodig och hängiven pentekostal karismatik där vi bejakar och förväntar oss Andens närvaro, verksamhet och utrustning för liv och tjänst, i vardagen såväl som i gudstjänsten. Vi tror att den helige Ande inspirerar till efterföljelse, tillbedjan, bön och att han fördelar sina gåvor i kyrkan som han själv vill.

Första Korintierbrevet 12:4-7
“Det finns olika slags nådegåvor, men Anden är densamme. Det finns olika slags tjänster, men Herren är densamme. Det finns olika slags kraftgärningar, men Gud är densamme, han som verkar allt i alla. Men hos var och en uppenbarar sig Anden så att det blir till nytta.”

Apostlagärningarna 1:8
”Men när den helige Ande kommer över er, skall ni få kraft att bli mina vittnen i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns.”

Tillbaka till toppen av sidan

6. MISSIONALT FOKUS

Guds plan är att hela jorden ska bli full av hans härlighet och att Kristus ska bli trodd och tillbedd av en oräknelig skara av människor från alla folkslag, stammar, länder och språk, som blivit försonade med Gud genom evangeliet om Jesus Kristus. Allt vi gör som kyrka är starkt präglat av vår insikt om att missionsuppdraget gäller oss. Det betyder att vi är överlåtna till att predika evangeliet, göra lärjungar, plantera kyrkor och beröra städer, överallt dit Gud sänder oss. Vi tror att vi uppfyller vårt uppdrag genom att tjäna Gud i vardagen, i våra personliga relationer och genom organiserad mission i världen, såväl lokalt som globalt. Vi tror också att evangeliet alltid präglas av kärlek och omsorg om vår nästa i en mycket praktisk mening. Särskilt gäller det människor som lever i brist och fattigdom eller på andra sätt lider nöd.
Detta uppdrag är vi överlåtna till att tjäna genom Guds nåd till Guds ära.

Matteusevangelium 28:18-20
”Jag har fått all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den Helige Andes namn och lär dem att hålla allt vad jag har befallt er. Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut.”

Tillbaka till toppen av sidan

Vi ställer oss också bakom moderna formuleringar av tron i följande dokument: